Istappar, nya bekantskaper och förstärkande adjektiv.

I morse var det så kallt så att det nytvättade håret omedelbart frös till istappar när jag gick ut för att hämta tidningen. Minus femton grader. Lägligt nog bjöd GP på en nyhet om att solning är mer nyttigt än farligt. Skönt, soldyrkande känns som det mest relevanta dyrkandet av alla när man är mitt inne i en tunnel av vargavinter.
På jobbet jobbade jag återigen med en kampanj med en kristen avsändare. Det har blivit flera olika sådana den senaste tiden. Även om jag inte är kristen så har det varit väldigt roligt och intressant, och det säger jag inte för att jag måste.
När det blev lunch fick jag åtnjuta en av de bästa sakerna som kommer med att hänga mycket i sociala media. Jag lunchade med någon jag aldrig skulle ha träffat om vi inte lärt känna varandra på Twitter, nämligen dn.se:s Björn Hedensjö. Det var verkligen kul att träffa honom IRL och han sa några saker som gjorde mig glad, bland annat att han tyckte att jag skulle skriva en bok.
Igår gjorde jag en annan ny bekantskap som jag tror kan utvecklas till något bra. Det var Annika Hernrot som skriver Truth and fiction. Fast vi träffades "bara" digitalt, men jag hoppas att vi kommer att ses live någon gång.
Övrigt:
- Vi åt det här till middag. Mycket gott.
- Jag messade och tipsade Frida om den här låten.
- Utanför singlar just nu perfekta snöflingor ned och skapar en julstämning som sällan skådats den tredje december i mina hoods.
- Jag har tvivlat mycket på mitt decembertema och tänkt att det här är det tristaste jag någonsin skrivit. Och jag har skrivit tonvis av trista grejer.
- Och så har jag som vanligt haft problem med förstärkande adjektiv. Det finns nästan inga användbara längre. Så här känner jag för:
Jätte- = infantilt
Väldigt = knastertorrt
Super = labilt
Sjukt = fjortisvarning
Grymt = utslitet
Tok- = 2005
Oerhört = pretto
Mycket = oklanderligt men trist
Galet = fjortis anno 2005
Otroligt = tråkig pretto
Osv.
Vilka förstärkande adjektiv tycker du fungerar oerhört galet jättebra?