torsdag 28 juni 2007

Re: Resumés artikelkommentatorer

Tre gånger har jag suttit i juryer för "större" reklamtävlingar. Varje gång har vi (GOSS) vunnit något. Och varje gång kommer det kommentarer som: "Det är väl klart ni vinner om du sitter i juryn, det vet man ju att juryer bara belönar sig själva."
Låt oss ta Cannes och vårt bronslejon för Langley Travel som exempel. Dag ett träffas trettio människor från tjugosju olika länder och trettio olika byråer från jordens alla hörn. Jag kan GARANTERA att ingen av dem har hört talas om den där människan från Goetheboerrrg som kommer från någon liten oberoende byrå. Dom har absolut ingen aning om vad Langley Travel är eller att vi jobbar med den kunden. Första, andra och tredje dagen ska det röstas om vad som hamnar på shortlist. Tycker då subgruppen att Langleybidraget suger så kommer dom att rösta därefter. Ganska självklart, eller hur? Om jag skulle råka vara med i den subgruppen tas mina röster bort, eftersom jag är jävig. Jag skulle på sin höjd kunna råka nämna "That one is from my agency". Men tror ni på allvar att Theresa från Malaysia eller Paula från Australien gives a shit? Nä, just det. Lika lite som jag skulle ge högre poäng till deras eventuella bidrag bara för att dom råkar sitta i samma rum. Ingen ser vad du röstar på eftersom du trycker in siffrorna i en liten iPac-mojäng, så det kan aldrig bli pinsamt.
Dag fyra får vi veta vad som gått vidare till shortlist och då är det dags för röstningen om eventuella lejon. Då måste två tredjejedelar av juryn rösta "ja" för att det ska gå vägen. I samtliga fall får man chansen att säga vad som är så bra respektive inte så bra med just det här bidraget. Det vänds och vrids på styrkor och svagheter för att resultatet ska bli så rättvist som möjligt. Är man jävig får man varken säga något eller rösta (i många fall får man dessutom gå ut ur rummet). Att övertyga två tredjedelar av den kompetenta och professionella juryn att de ska rösta mot sin övertygelse (om de nu skulle tycka annorlunda) bara för att JAG säger så är minst sagt orealistiskt. Mig, som dom träffade för första gången för fyra dagar sedan och inte har några barn ihop med. Så bra lobbyist är inte jag i alla fall.
För att hamna i juryn måste man bevisa att man har någon kompetens inom området man ska bedöma. Det gör man lättast genom att ha vunnit något tidigare. Något som man förmodligen kommer fortsätt att göra även i framtiden. Det är den verkliga förklaringen till varför man ofta vinner när man sitter i en jury.

Andra bloggar om: , , ,

måndag 25 juni 2007

Nån slags summering

Idag är det två veckor sedan jag tryckte ned locket på min fem kilo för tunga resväska och satte min väckarklocka på 4 någonting. Det är två veckor och en dag sedan jag spontantackade Gud (eller om det var Pia Grahn Brikell) för att jag fått en sådan enastående chans att vara med om något som jag aldrig ens vågat drömma om.
Jag vet inte varför det känns så trögt att få till en vettig summering, det kanske är för att jag tycker det är smådeppigt att det redan är över. Gud (eller PGB) vet när något sådant kommer hända igen.
Men vad jag vet är att jag har fått glutta lite i facit, upplevt hur en jury resonerar, vad som är viktigt i Directklassen, vad som gör en bra presentation och tusen andra saker. Egentligen ganska självklara saker, när man tänker efter. Alla i juryn letar efter bra idéer, några är mer by the book och andra är mer för magkänsla. Juryfolk tänker och går igång på mer betydligt mer likartat sätt än vad jag hade trott innan. Oavsett om de är från Olskroken eller Kuala Lumpur. Av mutor såg jag inte röken och om det förekom påtryckningar och taktikröstning från de stora nätverken var det ingenting jag uppfattade i alla fall. Om något bidrag hade en nationell särprägel som gjorde det svårt för alla att förstå försökte man hitta någon landsman som kunde förklara vad det gick ut på. Jag kanske är naiv och blind men det var så jag upplevde det hela.

Andra bloggar om: , ,

fredag 22 juni 2007

"Do you know anything by Rammstein"

En bra grej att fråga gatumusikanter som har små banjos och spelar "Guantanamera".

En blogg från pissregnet

Allting har ett slut, så även en sagoresa till Cannes. Tyvärr. Man kan ju tycka att Sverige kunde jobbat upp sitt good will-kapital lite genom att vräka på med sitt najsaste sommarväder, nu när det är midsommar och allt. Men icke. Så enkla poänger tar inte Moder Svea, utan sträcker fram en grinig armbåge i form av pissregn. Vilket ju tar bort i princip alla poänger med att fira midsommar.
Jag tror det kommer ta ett par dagar innan den här upplevelsen (Cannes alltså, inte pissregnet) sorterat upp sig i hjärnan så att det kan komma ut en någorlunda insiktsfull analys av vad det var som hände. Just nu är det för kaotiskt därinne. Det är en lycklig och inspirerande röra av saker som: röstningar, kassa kampanjer, nya vänskaper, bra diskussioner, Stu från Johannesburg, rosévin, Croisetten, worldwide reklampuls , Plopsaland, fantastiska kampanjer, lyxboende på Martinez, Michael Jackson (ni vet, killen från Land Rover), "Scamling" (ska sägas med indisk brytning), spända reklamsvenskar på Le Goeland, fulla reklamsvenskar på Martinez, några trevliga reklamsvenskar för all del, seminarier, sol och cocktailparty på piren vid Majestic. Och tusen andra saker.

, ,

torsdag 21 juni 2007

Svenskbaren


Jag skulle kunna säga tre glada gossar, men det känns lite trött.

Magnus och Grand Prix-fisken



Andra bloggar om: , , , ,

Staffan och Jocke på Martinez


The look of love

Snart går planet hem


Men lite bilder hinner jag lägga upp.

Mother Folker


Den ena av killarna från Tyskland heter Folker Wrager. En jättekul och trevlig typ som jobbar på Saatch & Saatchi i Frankfurt. Men hade det inte varit kul om han istället jobbat på Mother i New York? När man mötte honom på stan hade man kunnat hälsa honom med ett "Yo! Mother Folker!"

, ,

onsdag 20 juni 2007

Blue steel

Sista dagen

Imorgon åker vi hem från detta fantastiska reklamäventyr. Igår kväll var invigningsfesten, vilket känns lite märkligt eftersom det hela pågått sedan i söndags och två kategorier redan haft sina prisutdelningar (Direct och Promo). Festen var en blek kopia av förra årets. Musiken var tristare, volymen lägre, maten slafsigare och inga coola eldtunnor som brann. Men vi hade kul ändå, Johan, jag, Gunnar och Stu från Sydafrika.

tisdag 19 juni 2007

Nu är Direct-äventyret över

Vid en monstersittning i söndags som varade i sexton timmar röstade vi fram alla guld-, silver- och bronslejon. Och Grand Prix. Jag är förvånad över hur bra det blev, trodde det skulle spreta mycket mer åt konstiga håll. Grand Prix-et är komplicerat och ganska fult, men det är en schysst idé. Kanske inte min absoluta favorit, men ändå. Med ett fåtal undantag är alla valörvinnarna riktigt bra. Och en av dessa vinnare var alltså vårt kära skidfodral. När vi röstade (med handuppräckning) fanns det inte en Mum i världen som kunde stoppa LP-plattorna under armarna från att galoppera. Det behövdes tjugo ja-röster av trettio och... Ja, ni fattar själva hur nervpåfrestande röstomräkningen var innan den sista handen var räknad. Men tjugotvå nävar (minus min) konfirmerade att vår bronsbaby ska få stå bredvid de två andra på receptionsdisken.

,

Vad är väl en måndag i Cannes?

Den kan vara supertrist och fruktanvärd och alldeles, alldeles underbar! (Mer imorgon!)

http://www.resume.se/nyheter/2007/06/18/hattrick-for-goss/index.xml
http://www.dagensmedia.se/mallar/dagensmedia_mall.asp?version=114801
http://www.resume.se/cannes_bloggen/2007/06/19/scoop-om-ib-cavling-och-go/index.xml

God natt från Martinez!

lördag 16 juni 2007

Måndag förmiddag

Det är då dom lägger ut shortlisten. På http://www.canneslionslive.com/

Den korta listan.

Idag har vi alltså bedömt alla bidrag som hamnade på short list. 185 enheter som vi skulle ta ställning till och merparten hade vi inte sett förut. Den där känslan av att det var så gleeest mellan klimparna som kunde innehålla någonslags ädel metall, var inte alls lika tydlig. Så klart. Även om man då och då tänkte: "Hur i hela världen...". Men det var inte allt för många gånger. Jag tror short list-en blir officiell imorgon.
Imorgon blir en läskigt spännande dag. Röstning för guld, silver och brons, hela gruppen på en gång. Rapport om hur det gick till utlovas.

fredag 15 juni 2007

Matnyttigt – äntligen.

Det har varit lite substans och mycket snuttifierat här på bloggen, men nu tänkte jag ta mig tid att skriva lite om mina upplevelser här nere. Det är omöjligt att inte börja med att brista ut i förutsägbara floskler som "helt fantastiskt", "ett minne för livet", "otroligt lärorikt" und so weiter. Men precis så är det.
Varje dag har vi hittills delats in i sub-grupper på fem-sex personer som bedömer en till två sub-kategorier om dagen. Jag har t ex bedömt "Flat mailing", "Charity", "Helth Care", "Alternative" och "New Product Launch". Mitt första och bestående intryck av alla bidrag är: "Hmm... När kommer alla fantastiska kampanjer?". Det är ärligt talat en hel drös grejer som absolut inte håller måttet. Och ganska långt mellan Halleluljah moments, om man säger så. Men dom finns!
Vad vi gör är att vi sitter med en liten iPac (typ Palm Pilot) och pluttar för 1 till 9 vad det gäller fyra kriterier. De är "Strategy", "Creativity", "Execution" och "Result". (För många kriterier i första omgången om ni frågar mej.)
Vi har alla kampanjbeskrivningarna utskrivna och samlade i en pärm. En person från Cannes Lions förevisar presentation board-en och den eventuella filmen och/eller url:en. När du tycker att du bildat dej en uppfattning om kampanjen pluttar du för och juryn går vidare till nästa bidrag.
Första dagen satt jag i en sub-jury där vi hade otroligt kul och pratade mycket (inte BARA seriösa saker, utan även att typ någon som hette Mike Jackson skrivit under ett utskick, och spann vidare på det: WOHOO... Well, I guess you had to be there.) Andra dagen satt jag i en grupp där ingen sa någonting, i princip, vi var snabbast klara av alla. Seriöst, men LITE trist. Idag har jag suttit i en jury där vi diskuterat kampanjerna mycket, på ett synnerligen engagerat sätt. Mycket beroende på att väldigt många skickat in i fel kategorier. Mitt tips är: läs kriterierna noga, och missa inte att det finns både en kategori som är "Alternative" och en som är "Direct; Alternative". Till exempel.
Imorgon blir det också "otroligt spännande". Då är det slut med subjuries och short list-dags. Jag är lite frågande för hur det blir när trettioen personer ska diskutera bidragen, men dom har säkert tänkt på det också. Jag kan redan nu utlova en matnyttig rapport om hur detta går till. See you tomorrow!

Stus ensamma finger


Idag när vi åt middag i gamla delen av stan (samma stället som vi var på för att äta Bronslejonmiddagen förra året, faktiskt) visade det sig att min roligaste kompis här (han i regnstället) ligger bakom en uppmärksammad kampanj som finns på lonelyfinger.com. Dom amerikanska tjejerna var alldeles till sig.

tisdag 12 juni 2007

Testing, testing.


Nu vet jag hur man lägger upp bilder också. Och så här såg det ut tidigare i eftermiddags. Men jag lovar, snart är det slut på strandslappandet och hårt arbete väntar.

Förlåt mej Mimmi.

Igår när jag skulle packa ihop min dator och dra hem så ålade jag in under skrivbordet för att dra ut laddaren. "Flump" sa det. Från Mimmis dator. Jag hade dragit ur fel sladd och istället släckt ned Mimmis stationära dator. Just som hon gjort en extra knepig detalj i en ny förpackningsdesign. Hoppas det inte tog enormt lång tid att återskapa.

To my beloved spouse

Johan, du behöver inte vara orolig för att det ska bli tråkigt här nere. Det låg en bunt papper till dej i rummet med en massa trevliga förslag på aktiviteter för alla respektive som följer med hit. Ett axplock:
  • Perfume in Grasse
  • Cooking school in Mougins
  • Nice flower market
  • Shopping in San Remo
Visst låter det trevligt!
Jag fick också en bunt papper och en fin kartong från Hermès! Det är ju sånt man bara drömmer om. Den innehåll en hand... tyvärr inte en handväska, men väl en handduk. Den ska snart begagnas på stranden, förmodligen ska den få uppleva sitt livs första tupplur, eftersom klockradion skrällde igång 4.15 i morse.

Framme!

Kom på mej själv med att tacka Gud när planet gick ner för landning. Jag är inte det minsta religiös, men det känns som om man vill tacka någon lite extra när sådant här händer. Och man kan ju inte sitta och tillbe Pia Grahn Brikell.



Andra bloggar om: , , ,

Fem kilos övervikt

Jo, tack jag vet, men det är ju så gott med ostbågar. Och måste du ta upp det här i incheckningen?

måndag 11 juni 2007

Det ska bli skönt med lite svalka!

Kollade nyss i tidningen och det är minst fem grader svalare i Cannes. Och jag tror inte mitt rum på Martinez är som den helvetiska bakugn som väntar här hemma vid nattdags.

fredag 8 juni 2007

På tisdag åker jag

Strax innan tio på tisdag förmiddag landar jag i Cannes. Det killar en hel del i magen vid tanken på att det inte är en bisarr dröm, utan faktiskt bara fyra ynka dagar kvar.