tisdag 1 juni 2010

Leg. övningskörare.

När jag tog körkort skaffade man en grön övningskörningsskylt så fort man hade åldern inne, smäckade upp den på bilen och övningskörde med den körkortsinnehavare som hade lust och mod.
Idag är övningskörningen förenad med ungefär lika mycket byråkrati som att importera sprängämnen eller emigrera till Nordkorea. Det är blanketter, hälsodeklarationer, syntester, inbetalningar… Och så kursen.
Kursen som alla som vill övningsköra med sitt barn eller whatever måste gå.
Tillsammans med just det öronmärkta barnet eller whatever. Vill du övningsköra med en annan telning, ja, då får du gå en ny kurs. À 450:-. (De håller visserligen på att ändra den regeln nu, men hittills fungerar det på detta DDR-inspirerade vis.)
Förra veckan var vi, hela familjen, på en sådan handledarkurs. Lyckligtvis hade Frida draggat på att tjata igenom ett kursdeltagande tillräckligt länge för att Jonathan skulle ha hunnit fylla 16 år, så vi kunde slå båda dessa körinstruktionstillfällen i en smäll.
Denna kurs innebar att vi efter tre och en halv timme i en varm körskolelokal vacklade ut i försommarkvällen sprängfyllda med värdefull handledarkunskaper.
Eller inte.
Handledaren var kanske en stjärna som körskollärare, men det matnyttiga innehållet han levererade i den här kursen var mindre än en supermodells middagsranson.
En av hans metoder för att få kursen att bli längre än den hade behövt vara, var att späcka den med frågor av typen: "Hur många stoppskyltar tror ni man tagit bort i Göteborg de senaste åren?". Efter varje spörsmål spanade han knipslugt ut över alla lång-arbetsdag-trötta föräldrar och halvsovande ungdomar och förväntade sig engagerade svar, varpå alla tittade ner i golvet och tänkte "Kan du inte bara berätta istället, så att vi får gå hem snart?"
Någon kallade den här kursen för "körskolornas ROT-avdrag" och så måste det vara. Ett sätt att hålla körskolorna under armarna. För jag har svårt att tro att alla föräldrar som passerat DDR-byråkratins nålsöga är väsentligt mycket mer kvalificerade och framgångsrika än vad man var pre handledarkurstiden.
Är det inte dags att konstatera att det här handledarkrånglet är kört? Om det finns siffror och statistik som visar att jag är ute och cyklar – bring them on!

, , ,

6 kommentarer:

Tomas Agdalen sa...

Handledarkursen är ett typiskt exempel på vad myndighetskultur innebär. Jag menar, tjänstemännen som arbetar där måste hitta på saker för att berättiga sin existens. Man så att säga levererar utifrån ett tänkt behov. Och i takt med att vi slutar att producera varor i det här landet kommer fler att arbeta med att reglera och förbättra vad du än kan tänka dig. Det är vad du och din familja och jag och min och alla andra i landet har att se fram emot. Så din DDR-liknelse är helt och fullt adekvat. Kanske kan använda mig av den en dag. Självklart med creed åt As good as it gets.

Nemo sa...

Det här inlägget är så briljant klockrent och tangerar mina egna upplevelser från förra veckan - även om vår handledare/lärare var av det mer Glenniga slaget - käck, go göbbe och allt det där. Som grädde på moset var det några pappor som smittades av det käcka och en blev till och med surrealistisk i sin humor;

- Jo, jag har har förstått att det är viktigt att gå in i en annan roll och inte vara pappa när man övningskör med sonen här, så jag har gått in på www.takorkort.nu och beställt en uniform som jag kommer att ha då vi övningskör...

Det blev sinks stämning i c:a 5 sekunder innan vi förstod att han drev med oss och handledaren.
Muntrare än så blev det inte.

Kan även nämna att kontakten med Transportstyrelsen nu börjar anta Kafkiska dimensioner - kan bli ett eget inlägg om det.

Till slut - tack för många goda igenkännande moaahhhaaha:n

Gyrot sa...

Knipslug är ett väldigt roligt ord.

Anna sa...

Intressant! Jag har visserligen inte lyckats övertyga något av mina barn om vikten av att ha körkort ("Vi bor ju i stan", "Det är mer miljövänligt att cykla" osv) men jag har ändå haft den där kursen i tankarna och undrat vad för kvalificerade kunskaper den skulle ge.

Men inte så många då, tydligen.

Tonårsmorsa / Fatou sa...

Ett härligt inlägg med en lek med orden. Instämmer med Nemo: briljant!

(Sen är jag också vansinnigt trött på denna byråkrati, som troligen handlar om att skinna folk på ännu mer pengar, som om inte körkortet kostar tillräckligt?!)

Anonym sa...

Det finns en hel del sådana här övervintrade DDR-arrangemang. Den skrattande språkpolisen, Lotten, berättar samma sak. Själv (med erfarenhet från arbete i just DDR) har jag nyligen utsatts för en liknande 'utbildning' - bara det att denna kostade 1000 kronor och inte gav mig ett jävla någe (citat från Köping). Tämligen trött på alla dryga okunniga aningslösa utbildare. Läs på http://www.gke.org/pub/files/SSG_Entrepass_utbildning_synpunkter.pdf Jag har lagt till mina kommentarer. Har fortfarande inte fått något svar från utbildningsarrangören - och har inte heller fullföljt 'utbildningen'.