fredag 11 september 2009

Social automatik – nej tack.

Min absoluta uppfattning när det gäller att umgås i alla dessa nya kanaler och media som brukar omnämnas som sociala är att du ska leva där du verkar. Är du med på partyt ska du vara där personligen och inte skicka någon automatgenererad zombie från ett annat kalas. Det är det som håller minglet och konversationerna vid liv och förhindrar att den där öde känslan av spöktillställning breder ut sig.
Vad jag pratar om är alla (lite väl?) fiffiga funktioner som finns att med automatik skicka över statusuppdateringar, lägespositioner och till och med kommentarer i bloggar till diverse olika plattformar. Använd inte dem. Skriv på Facebook när du är på Facebook. Och om du absolut vill berätta var du är på Twitter så gör det när du är där. Att tweets om inlägget automatiskt hamnar i bloggens kommentatorsfält är heller ingen bra idé.
Även om kanalen är digital bör det finnas kött och blod bakom dem som befolkar den. Tycker jag. Vad tycker du?

, ,

28 kommentarer:

Jenny sa...

Jag håller absolut med!

Det känns inte bara märkligt och opersonligt, men också förvirrande eftersom man inte vet var man ska svara (när inläget kommer från annan plats)...

Kristina af Knusselbo sa...

Amen på det. En liten kort stund i början på mitt Twitterliv provade jag att installera en applikation så att meddelanden på FB även hamnade på Twitter, men jag insåg efter en vecka att det var heltokigt. För mig som läser både folks bloggar, tweets och (ibland) FB-grejer blir det minst sagt irriterande att få allting upprapat 4-5 gånger. Irriterande också med Friendfeedtweets som bara innehåller en länk till till nåt annat. Då kan man ju lika gärna länka direkt. Eller?

Jonas sa...

Jag håller med. Jag har testat kopplingen till FB, men inser att det nästan blir att spamma ibland.

Nemo sa...

Word! Precis som Knusslan försökte jag ett tag att vara jättekäck och skicka mina tweets till FB. Nu kommer förvissom mina blogginlägg in i min Facebook-rulle/logg - kanske jag skulle strypa det med.

Överhuvudtaget är jag lyhörd för sånt som uppfattas att vara för mycket på - dvs överallt hela tiden.

Rundlänkad?

Tehataren sa...

Jag tycker nog att det överhuvudtaget finns alldeles för mycket sån skit.

Det har blivit ett hysteriskt bjäbbande om att folk går på den och den gatan eller ska dricka en kopp te. Det blir ett sånt brus att eventuellt meningsfull information helt drunknar.

Twitter är överhuvudtaget en styggelse. Att någon ska lyckas säga något intressant på 255 tecken är så osannolikt att vi kan ta att missa de två texten på miljonen som dyker upp.

listoplisto sa...

Håller helt med. Jag testade kopplingen Twitter/FB men det kändes helt knäppt. Vafan liksom, har jag inte tid eller lust att skriva nåt på ena stället så ska jag ju inte göra det heller... men jag blir lite förvånad av ditt inlägg, några av de automatiseringsgrejer du nämner hade jag ingen aning om att de ens existerade :-O

Hasse sa...

Jag håller också med, men jag lyckades få till en sån där automat-tweetning från två av mina sidor på FB och nu vet jag inte hur jag får bort det. Vill ju inte ha det så liksom

ulrika nulty sa...

Fast så farligt är det väl inte med lite automatik... Det är ju snarare som att man går mellan två rum på samma fest! :)

Jag brukar faktiskt gå in på FB och deleta de mest irrelevanta uppdateringarna från Twitter, men jag har under sommaren (i internetlöst land) haft stor glädje av att kunna sms'a till Twitter - och sen veta att mina Facebookvänner kan se det också... Alla har ju tyvärr inte både och.

Sen vet jag inte hur ni funkar, men jag läser verkligen inte ALLT på vare sig Facebook eller Twitter... Det som råkar komma i min väg roar mig oftast, oavsett om det är publicerat en eller två gånger.

Abbes pappa sa...

Word!! Jag är innerligt trött på automatgenererade tweets om var folk befinner sig med länk till en karta. Varför skulle jag vilja veta det? Snacka om babbel.

Anjo sa...

Hear, hear.

Det är totalt ointressant med de där multipla beskrivningarna. Jag har helt enkelt gömt en del av de jag följer via twitter på FB eftersom det bara blir upprepningar.

Att direktreferera konferenser kanske funkar på twitter, men en mängd uppdateringar på FB? Nej, nej, nej.

30+ sa...

Hell yeah. Skapa kommunikation med substans, eller i alla fall närvaro.

GABRIELLA sa...

Håller med. Men är det inte oxå så att de sociala medierna håller på att ta över det normala mötet? Skönt att, i denna stressade tillvaro, slippa lägga vår dyrbara tid på att verkligen träffa och prata med någon...

Studiomannen sa...

Jag håller med och eftersom jag stör mig på andras hyss ska jag genast ta bort applikationen på FB! haha!

Jakob sa...

Håller med till 100 %. Automattweets och dylikt är en styggelse. Man måst känna närvaro i meddelanden.

Ylva sa...

Jag kan hålla med om bloggkommentarer och platslänkar, det blir ohanterligt efter ett tag. Länkar till blogginlägg känns däremot relevant, det är inte alla man har i RSSen, och dessutom är ju retweets på dessa sätt att hitta nya bloggar.

Charlie Truck sa...

Men Ulrika jag läste ditt blogginlägg först på FB!

Just nu har jag ingen koppling FB-blogg och inget twitterflöde på min blogg just för att jag tycket det kändes overkill. Men jag tror jag ska installera iallfall det senare för nu skriver jag samma sak flera gånger istället. Jag tycker det är jätteknepigt att veta vad jag ska publicera var. Jag har inte samma publik på de olika ställena.

Jag retar mig också på alla tusen followfridaylänkar utan motiverignar. Jag vill veta varför man bör följa den ena eller andra! Annars kan man ju tillbringa halva helgen med att klicka runt.

Ulrika Good sa...

Ylva: Jag pratar inte om att posta länkar, det är en jättebra funktion, om det inte sker med automatik.

Charlie Truck: Ibland lägger jag ut länkar på FB på grejer jag skrivit här. Men jag bedömer varje inlägg, (är det här intressant på FB eller inte?) och sedan lägger jag eventuellt ut det manuellt. Inte med någon automatfunktion.

Ylva sa...

Varför inte per automatik? Det jag pratade om var de automatiskt postade. :)

Ett exempel relevant för mig: Mymlan automatpostar SSBD till twitter, vilket betyder att jag kan gå in och läsa de (väldigt) få inlägg jag blir intresserad av (genom titel) utan att fylla RSSen, som redan är full.

Charlie Truck sa...

Aha, smart!
Jag tycker FB+twiter är ett svårt val, jag vet inte riktigt vad jags ska skriva i statusraden på FB nu när jag twittrar.

HimlenKatarina sa...

Jag håller också med. Märker att jag, liksom Charlie Truck, mer sällan skriver något i min FB-status, utan använder den mer när jag vill något el behöver hjälp med ngt. Där känns det mindre som att jag skriker ut på något sätt.

Men Anjo, du måste lära mig det där om att gömma Twitterflöden på FB?! Låter mycket bra.

KARL sa...

Gabriella. Jag blir kär i dig.
Äntligen någon som säger vad jag tänkt länge.
HUR kan det heta sociala medier?
Företeelsen gör att människan blir mindre och mindre social i verkliga livet.
Karl

Snusmumriken sa...

Amen!

Skrymta sa...

Ord!

Så är det.

pr20 sa...

CHECK!!

Emil sa...

Då du redan har fått massor av medhåll så vill jag ta tillfället i akt att vara lite kritisk.

Även om festdeltagande är en bra analogi som jag själv gärna använder mig av, fast i annan form, så tror jag att du gör en kullerbytta. Min tolkning är att du ser på t.ex. Facebook som ett primärmedium. En webbplats som besöks och när den besöks så besöks bara den. Lite som om du skulle slå på och av TV:n. Jag "är på Facebook" hela tiden, och jag är aldrig "inte" på Facebook. Jag är på Twitter hela tiden och jag är aldrig "inte" på Twitter. Dessa tjänster är inte ett primärmedium, de är en del av en konstant socialt flöde. Skickar någon ett @-meddelande till mig på Twitter så dyker det upp i min telefon som vilket SMS som helst. Får jag ett mail på Facebook så kommer det upp i meny-raden på min Mac och när du skriver ett svar på den här kommentaren kommer den automatiskt i min Google Reader. Trots att jag inte "är" på bloggen As Good as it gets.

Om jag tolkar dig rätt "är" du på Facebook. Det är inte jag.

Sen tycker jag att du blandar ihop det med lite annat. Att skicka geopositioner t.ex. är för mig inte relevant i den här diskussionen.

Ulrika Good sa...

Emil: Du har helt rätt i att jag tolkar det här från ett perspektiv där jag använder det i primärmediet. Jag ser Twitter- och Facebookflödet direkt, inte via någon läsare, och det är så jag bedömer den.
Däremot förstår jag inte varför automatiserade geopositioner skulle vara relevant i diskussionen.

Emil sa...

Jag kanske skulle uttryckt mig bättre. Vad jag menade var att t.ex. geopositioner för mig inte har med "att vara på"-diskussionen att göra. Man kan tycka vad man vill om fenomenet. Själv så tycker jag det är högst ointressant men godtar att folk använder sig av det, skulle jag bli flodad (för att skapa ett nytt ord) av dem så skulle jag antagligen helt bara plocka bort de personerna från Twitter timeline, Facebook Newsfeed eller vad det nu är. Hur som helst så är det en information som personen vill dela med sig av och då ser jag inte att det är så värst intressant om han eller hon gör det på den ena tjänsten eller den andra. Det var bara det jag menade.

En liten understreckare:
Använder personer idag fullt automatiska uppdateringar, på exempelvis Twitter eller Facebook, innehållandes geoposition? Kräver inte klienterna att användaren aktivt skickar det?

alo99 sa...

jag förstår inte.

Jag kan tycka att det är lite tråkigt med postringat om positioner, samtidenigt var väll ett av problemet att man inte är inne på den sidan man postar. eller...