lördag 2 april 2011

Jag är, sär nästan tonåring.

Det finns ett utfyllnadsord som inte fått tillnärmelsevis lika mycket uppmärksamhet som typ och liksom men som i vissa kretsar nära nog utgör basen av ordförrådet. Jag syftar på ordet (ljudet?) sär som står för så här (eller möjligen så där). Eftersom det är ett typiskt tonårsfenomen, andas det tonår att slänga in ett sär innan i stort sett allt man ska säga, även när andra ålderskategorier gör det. Oavsett om det är en nioåring eller en fyrtiotvååring.
Så här lät det exempelvis när fyrtioplussaren Jonas Hallberg berättade om sina frukostvanor i veckans avsnitt av TV3:s realityprogram Superstylisten Jonas:
– Och så är det också, sär roligt att göra, sär lyxigt för sig, sär när man käkar frukost.
Vad är egentligen värst, särskrivning eller särpratning?

6 kommentarer:

Malinka sa...

Åh dessa stackars förtalade och av oförstående vuxna missbrukade vokala anföringsmarkörer!

De må låta fånigt när de utsägs, men de fyller mycket precisa syntaktiska funktioner och ska inte förlöjligas. Se dem som vokal kommatering!

mcsarcne sa...

Under min tonårstid betydde Sär "udda". Att man var konstig. "Du är lite sär, du". Jag antar att det kommer från "särskola"...

mrarboc sa...

Särpratning är värre. Att skriva är ju trots allt något man lär sig och som alltför få människor ägnar sig åt - att inte KUNNA prata så att alla förstår måste vara ett enormt handikapp.

Tyvärr så finns det ju många (både tonåringar och skåningar) som faktiskt inte KAN göra sig ordentligt förstådda när de pratar.

Ulrika Good sa...

Malinka: Vokal kommatering! Bra uttryckt :).

Och så kom jag på att en medelålders alternativt mer pretto variant av "sär" är att säga "så att säga" i tid och otid.

Anonym sa...

eftersom jag av geografiska skäl inte följer svensk tv blev jag lite besviken när jag klickade på länken till tvprogrammet och såg att det inte var den jonas hallberg (också 40+) som jag minns från spanarna, måndagsbörsen, etc.

Stellan sa...

Jag är även fascinerad över ett annat sammandraget uttryck av samma typ: "Venne" - tonårsversionen av "Vet inte."
"Ska du göra nåt särskilt i helgen?"
"Venne."