tisdag 26 maj 2009

Om jag var Henrik Schyfferts barn.

Då skulle jag be honom: "Snälla pappa, gör tjackpundaren!".
Hela tiden.
Och så skulle jag skratta ihjäl mig.
Varje gång.
Om du sett The 90:s – ett försvarstal, så vet du vad jag snackar om.
Om inte – se den genast, du hittar den här.

, , , ,

8 kommentarer:

Erik Laakso sa...

Haha, ja, jag håller med. "den där ankan...eh?" Skrattar bara jag tänker på det.

Ulrika Good sa...

Erik: Jag vet inte hur många gånger jag och mina barn gjorde "den där ankan" ikväll. Kommer nog skratta åt det resten av livet. "Jag respekterar det beslutet."

Masarinmamman sa...

Jag omvärderade hela min uppfattning om herr Schyffert efter programmet. Han var fantastiskt bra. Jag skrattade så tårarna rann. Så bra var det.

Borta är min bild av killen som jag tyckte döpte sina barn inte till de vackraste namnen han visste, utan namn som bara var drygt stockholmstuffa... Det känns skönt. Vi har gjort upp nu Henrik och jag. Respekt! (eller inte...)

Ulrika Good sa...

Masarinmamman: Håller med till hundra procent! (eller inte...).
Och så tyckte jag (förut, alltså) att han tappat det, och bara körde sin o-roliga svengelskagrej.

Johan Olsson sa...

Jag har sprungit ifatt för många människor dessa dagar med orden: "Hallå lilla fröken!", med det självklara stela benet och bakåtlutningen. Från att ha varit en skrikig, skränig uppmärksamhetskrävande kille har han nu gjort rätt för sig, many years to come.

Ulrika Good sa...

Johan O: Nu kände jag att jag måste börja öva på tjackpundargången.

Anonym sa...

- Har du jeans?
- Ja. Eller nej. Eller..?

SOM jag skrattade!

Nemo sa...

Tjackpundarimitationen var på pricken. Kändes som att spanaut över Nordstan/Brunnsparken.Lätt.

Annars gillade jag hans passage med festinbjudningar; Feeest...med svajig WordArt och en clipart med lite partyhattar. Tid 21 - ??

Känner igen det - alltför väl (eller inte..)