söndag 16 november 2008

När jag var 27, going on 72.

Innan man fördömer korkade och obegripliga saker som andra gör, kan det vara bra att se tillbaka på sig själv och grejer man tyckte var bra idéer för ett antal år sedan.
När jag var kanske 27 år prenumererade jag på receptkorten i serien Hembakat!.
Varje vecka betalade jag dyra pengar för att få veta hur man bär sig åt för att baka Gertruds fläderkaka, Kokospyramider och Mamsells plättbakelser.
Jag som inte ens är speciellt förtjust i att baka.


Men nu har dom åkt i soptunnan.

Har du några liknande pinsamhetsprojekt att röja?
, ,

8 kommentarer:

Dammråttan sa...

Mitt pinsamma är väl att jag röjt MINST tre sådana liknande receptsamlingar - fast på den tiden gillade jag i alla fall att baka, så lite ursäktad är jag väl. Vi bor så trångt att jag knappt har kvar nåt av allt gammalt pinsamt längre - värre att få röja bort makens då...

Ulrika Good sa...

Dammråttan: Skönt att jag inte är ensam om att gått på denna pinsamhet. Någon hade en väldigt smart affärsidé med världshistoriens dyraste receptsamling (jämfört med att köpa en kokbok). På sjuttiotalet köpte väl alla husmödrar Bra Böckers Matmästarna, eller vad det nu var den hette. Min mamma med.
Jag var bara en late, late, men alldeles för ung, adopter.

Johanna sa...

Haha min lillasyster har de där pärmarna. Hon är 21.

Hon älskar att baka men bryr sig aldrig om att äta upp grejerna. Uppskattat karaktärsdrag av resten av familjen helt klart.

bitte sa...

Jag hade de där småkorten i en stor plastlåda. Provade kanske tre av tretusen recept. Det var dock min mamma som samlade på dem åt mig. Men det pinsamma är att jag hade dem framme på diskbänken...

Lotten sa...

Som fattig student lade jag en förmögenhet på precis sådana där kort och plastiga blad i pärmar, men i ämnet stickning.

Stickning! Jag som inte har stickat sedan i slöjden i högstadiet.

Nipe sa...

Tja, jag har ju några broderier. En julduk som faktiskt är färdig, men som stupade på målsnöret. De senaste 8 åren har det legat och väntat på att jag skulle vika in och sy kanten.
I våras rensade jag ut tre dukar jag inte börjat på. De sålde jag på loppis till nån dam i mer passande ålder...

Nemo sa...

Det där är lite som mina samlarbilder i hockey - fast på ungvuxet sätt.

Samlarbilder på djupfrysta hockeyspelare. Hur tänkte jag där?
Senare kom album med "Naturens under" Tror det var Semic som skrattade hela vägen till banken när dom tog godis från barn och större delen av Sveriges veckopengs-BNP gick rakt in i samlarbildsträsket. Irsch!

Mitt skämsprojekt i ungvuxenålder var att preumerera på "Bra Spänning" Fucked-up-litteratur snäppet ovanför kioskdeckarnivå. Mycket dåliga böcker till ett aldeles för högt pris. Men jag minns att jag fick en sportbag och ett badlakan när jag gick med i klubben. Vad nu det hade med bokläsning att göra. Kanske de spännande böckerna skulle vara så triggande att pulsen ökade, svetten lackade och framkallade ett träningstvång? Vad vet jag...

Vägen från 137kilo sa...

Hahaha! Vet du, de där pärmarna står fortfarande kvar/ och trängs brevid de riktiga kokböckerna hemma hos mig. Borde göra slag i saken och låta dem vila i frid nu...