tisdag 4 november 2008

Knaprar eller knappar McCain in?

Okey, alla jänkare. Nu har ni chansen att styra upp en del av allt det som gått snett de senaste åtta åren.
Se till att rösta rätt idag, bara.
Ungefär så här ser killen ut som ni ska ge er röst:

På förstasidan av dn.se hittar jag en formulering som får min språkpolisiära siren att dra igång. Men samtidigt blir jag lite osäker (men bara väldigt lite), eftersom det är just DN som skriver det, men visst tusan knappar man in på ett försprång?


, , ,

10 kommentarer:

Hasse sa...

Ja, knaprar känns väldigt avlägset.

I vilket land som helst i världen skulle Obama kännas som en självklar vinnare men nu handlar det om USA.
Och där vinner ju, som bekant, inte den med flest röster.

Nemo sa...

Om man har en stor rund knäckemacka.
Och så börjar man knapra på den.
Knaprar man då inte in mot mitten?

Tycker DN:s formulering är lite småkul - även om "knappar in" OFTAST sätts i hop med ett försprång som minskar.

Ulrika Good sa...

Nemo: visst kan man metamorfiera ett knaprande, men jag tror inte det är det som DN har gjort. Man har nog bara missuppfattat ett vedertaget uttryck. Antar jag.
Lotten, var är du?

Pseudonaja sa...

Jag ser en gnagare, som knaprar på något, framför mig.

The Girls Of Florida sa...

Jag säger som Nemo. Att man knaprar in.
Men jag har å andra sidan fel på hörseln.

The Girls Of Florida sa...

Nä, jag ångrade mig. Man knappar in på ett försprång. Nu bestämmer vi det.

Kristina af Knusselbo sa...

*haha* Det är ju samma bild som jag hade med för ett tag sedan!
http://kristina.knusselbo.com/blog/?p=518

Ulrika Good sa...

Girls: Jag röstar på knappar. Och hoppas att det inknappade försprånget inte kommer att betyda något.

Kristina: Åh, det var DÄR jag hade sett den. Så klart.

Ulrika Good sa...

Så där ja, nu har jag mailat Lotten och hon säger följande:

"Knappa in" har man tydligen sagt sedan 1772.
"Såsom kapel lansadjunkt, knappande in på det nödvändigaste för lifvets lekamliga behof." (1853)

Gott så.

"Knapra in" är däremot bortitok (än så länge). Det betyder antingen att man tuggar i sig med ett tydligt ljud, eller att man i konstnärliga kretsar hackar bort bitar på ett stenblock. (Jaså.) Eller så här, en mening från 1777:

"Ingri! gå ner i källaren och tag opp ett fat byckling; herrarna knappra så gerna byckling under ett stop öl."

Tusen tack för klargörandet, Lotten!
Ahh. Det känns skönt att ha rätt för en gångs skull :-)

Fredric sa...

Det hamnar tillsammans med asterix, situationstecken och insektsnyckel.