tisdag 18 januari 2011

Ett pucko åker och tankar.

Trött och kanske en smula disträ åkte jag in på macken för att tanka min bil när jag åkte hem från jobbet igår. Jag ställde mig vid tankomatpumpen, plockade fram kontokortet och svor lite över att det var så knöligt att få in det i automaten. Men så tryckte jag till ordentligt och lyckades. Sedan hände ingenting, trots att jag tryckte på alla knappar jag skulle trycka på. Irriterad gick jag in i mackbutiken och påtalade detta.
"Har du stoppat in kortet där kvittot kommer ut?" frågade mackkillen.
"Ehh... nej, svarade jag utan någon större övertygelse och gick ut för att titta. Självklart satt kortet fast i kvittomojängen.

"Då får du vänta på en servicetekniker som jag ringer imorgon" var beskedet tankningspuckot, det vill säga jag, fick.
Men i morse utrustade jag mig med en pincett och åkte dit igen. Efter några misslyckade utpetningsförsök gick jag in i bilverkstadsdelen och frågade om jag fick låna verktyg från dem (det kändes onekligen lite fånigt att gå in där med nylockat hår och fråga efter en plattång, men lyckligtvis hade de inte samma preferenser som jag för det ordet).

Tången funkade förstås inte heller. Till slut fick jag tag på rätt mackanställd som hade den sortens nyckel som behövdes för att öppna och ta ut mitt kort.

Jag vet inte om det var för att vara snäll, men han påstod att de bytt plats på kvitto-, respektive kortingångarna och att folk stoppade in sina kort på fel ställe dagarna i ända. Det kändes i alla fall lite bättre när han sagt det.

(Och här finns förresten en annan dråplig incident från samma mack.)

6 kommentarer:

stort och smått sa...

Hahaha! Underbart! Kunde varit jag...

Jonas Lejon sa...

Ouch! Äsch händer nog alla :)

Erik F sa...

Men det är ju märkligt att de inte kan standardisera dessa typer av maskiner. Var man stoppar in kortet, vilket håll remsan ska vara åt, etc.

Anonym sa...

Har har du en annan mackincident som skedde igår :-)

http://anithainternational.blogspot.com/2011/01/ibland-blir-det-inte-riktigt-som-man.html#comments

ksth sa...

Enda gången vi har fått användning för vår Leatherman som ligger och dräller i bilen - för man vet ju aldrig, säger maken - var när en annan tankare hade gjort samma sak, och då på en sådan där personalbefriad mack. En söndag i augusti. Då kände vi oss förträffliga.

Karin sa...

Oj, snöpligt. Men ändå inte riktigt lika puckat som hon som tankade innan mig, och lämnade kortet utstickandes ut automaten när hon åkte därifrån - en löningsdag. Eller han brevid mig, som envisades med att trycka in kortet i sedelfacket. Gick sådär för honom.