torsdag 20 mars 2008

Familjen Jajamensson

När man blivit uppmärksam på vissa saker hör man dem precis heeela tiden.
Det slår liksom aldrig fel.
Att studioreportrarna säger ett knipslugt "Mmmm" när ett tänkvärt reportage är färdigt. Ungefär som "Sug på den, du!".
Eller att sportstjärnor inleder alla meningar med "Nä" eller möjligen "Nä, men att..." oavsett om det som följer innebär ett rungande ja.
"Ska du byta klubb nästa säsong?"
"Nä, men att det kommer jag absolut att göra."

Det här är gamla exempel, men jag har hittat ett till som aldrig slår fel.

Alla som ringer in till olika radioprogram överanvänder på ett närmast groteskt sätt det klämkäcka uttrycket "Jajamen!" eller dess lika forcerade kusin "Jajamensan!".
Lyssna nästa gång du hör en radioprograminringare får du höra.
Det slår aldrig fel.

Jajamensan! Det är en radiostudio.

Bilden har jag hittat hos Lotten.


Förresten, apropå rubriken. Är det någon mer som kommer ihåg Gunnel Lindes tv-serie (och bok) Löjliga familjerna? Med bland andra familjerna Jajamensson och Ingalunda (som hade barnen Nenne och Näppeligen) på Rad-i-Radhusgatan?

Andra bloggar om: , , , ,

9 kommentarer:

Nemo sa...

Wow! Jajamensan... jag var först att kommentera!

Kristina sa...

Ja! Det är en jättebra bok! Jag minns särskilt den stackars Ingalunda-pojken som desperat ville ha mer köttbullar vid middagen men inte fick lov att säga ja... haha jag identifierade mig säkerligen med honom när jag var barn.

listoplisto sa...

Jajamensan, jag känner mig pinsamt träffad ;-)

Johanna sa...

Var det nån av familjerna som hade en dotter som hette Mañana? Det var ju roligt att du nämnde den boken i så fall, jag har funderat lite sporadiskt på vad boken hette och vem som skrev den.

Och det där med sportstjärnorna har jag också tänkt på, JAJJEMEN.

Lotten sa...

... och utfrågaren/journalisten inne i studion inleder nästan alltid sin fråga med "men du" för att hinna få fast startkablarna i formuleringscentrumet i hjärnan.

- Meeen duuu ... Hur känns det så här dagen efter vinsten/förlusten/hemkomsten/beskedet?

(Och jag minns Löjliga Familjerna inte alls som bok eller spel [som det dräller av på Tradera] utan som barnprogram. Kan precis höra hur Gunnel Linde lät. Ah, those were the days.)

Ulrika sa...

Johanna: Mañana. Det kommer jag inte ihåg. Men däremot familjen Enannanda.
Lotten: Jag kommer inte heller ihåg boken. Bara serien (och Gunnel L:s röst). Men jag tänkte att det var bäst att nämna den eftersom jag hade med den på bild :-).

Ulrika sa...

Och så kommer jag ihåg illustrationerna när jag ser bokens omslag.

Dan Bornemark sa...

Hej!

Jag formligen ÄLSKAR Löjliga familjerna av Gunnel Linde.
Jag har precis återfunnit en kortlek som följde med som urklippsbilaga till TV-tidningen Röster i Radio TV. Wow vilka underbara illustrationer! :) Manjana Nannanda, Gördis Fixare, Näppeligen Ingalunda, Gubben Lagom... Fast fyra kort saknas... ...uppätna av vår hund 1972 (...eller 3)
Tjing!

Peter sa...

Tjo! Undrar om någon i detta långa land har signaturmelodin till de barnprogrammen?? Syntploppigt har jag för mig....

/Peter