fredag 27 februari 2009

Krampgymnastisk övning.

I samma stund som jag upptäckte att min feja tryckts upp på resume.se:s (lurigt med genitiv-s på en url) förstasida infann sig en bloggmässig känsla av kramp.
–Det var det, nu har jag inga fler idéer. Inget mer att skriva om, tänker jag ibland. Idag var en sådan dag.
–Och just idag, när många kanske hittar hit från Resumé, ekar det i mitt idétomma huvud.
Men eftersom kramp bäst löser sig med hjälp av rörelse tänkte jag jiddra iväg några spridda ord som gymnastisk bloggövning i kramplösande syfte:
Nu sitter jag här på tåget igen, på väg till huvudstaden.
Vi ska göra så kallad offline på en reklamfilm. Jag ska nog inte ge mig på att definera det ordet exakt, för då blir det nog bara fel, men man klipper i den råa versionen är det bästa jag vågar mig på.
Några rader bort, vid platserna där man sitter mitt emot varandra, sitter ett gäng som har skrattat högt och e-n-e-r-v-e-r-a-n-d-e tillgjort sedan Alingsås. Dom får mig att tänka på den där scenen i Klassfesten när klassens töntar hamnar vid ett bord vid återträffen och dom fejkskrattar för att ge intryck av att dom minsann också har roligt.
Jamen, vänta lite, nu kanske krampen har släppt lite. Phu, vad skönt. Tack för din support.

4 kommentarer:

Klaus-Peter Beiersdorf sa...

HEHE!
Känner igen det där. Man bygger upp en meningslös och ofrivillig press som inte har något bra med sig.

Men du verkar ju ha lösningen nära till hands.

Bra!

/Klaus

The Girls Of Florida sa...

Visst är det snuskjobbigt när hjärnan krampar i hop med fingrarna. Men det bästa är att det brukar släppa lika fort som krämpan kommer.

Men din hjärna verkar inte vara tom särskilt ofta. ;)

T sa...

En kreativ rännskita kommer inte på beställning.
Men du löser det mesta.
/Big Fan

Speja sa...

Varsågod. Känner väl till "hjärnkramp" - även nu.