tisdag 10 februari 2009

Mammons tjänare vill förtydliga.

Det jag skrev om att mina ord här på bloggen inte är till salu orsakade några små krusningar i bloggosfären (kan ingen hitta på ett nytt ord, please!). Och det är roligt, förstås.
Men när jag läser runt bland reaktionerna på mitt inlägg, får jag en liten, liten vibb av att det tolkas som om jag sätter mig till doms över dom som gärna tjänar en slant eller blir glad över att få prylspons via sitt bloggande.
(Som om jag ..!?)
Inget kunde vara mig mer främmande, jag skulle också vara jätteglad för diverse tillskott, mitt inlägg handlade bara om att jag är så förbannat rädd att tappa min egen skrivlust och bloggarglädje.
Och att det var därför jag tackade nej.
Inte av någon annan anledning.

11 kommentarer:

mymlan sa...

Fast så uppfattade jag det verkligen inte, uppfattades jag som att jag satte mig till doms över dig? :)

Nemo sa...

Nu är du så där klok igen. Så bra förklarat. Glasklart!

Bloggosfären - suger mammutorgan.

Bloggiversum är inte mycket bättre. Blir lite väl yvigt, eller?

Kanske Bo Rothstein har ett bättre förslag - som handlar om tunnlar, och rör. Vad vet jag...

Ulrika Good sa...

Mymlan: Nej, jag ville absolut inte peka ut någon speciell, eller något speciellt uttalande, det var som sagt bara en vibb, kanske om att det KUNDE ta den vägen, och därför ville jag förtydliga, helt enkelt.

Nemo: Ja visst ja, Rothstein hade några sköna vinklar på benämningen, men i så fall tror jag att vi håller kvar vid bloggosfären ett tag till.

mymlan sa...

Apropå bloggosfär så hag jag allt oftare börjat byta ut det mot "bloggvärlden" helt enkelt. Kanske inte klockrent men det känns liiite bättre. Sen är det ju mer en värld än en sfär. En värld med en massa mindre sfärer kanske.

Klaus-Peter Beiersdorf sa...

Ulrika: Skicka dem till mig (potentiella sponsorer alltså). Jag har nämligen inga skrupler. Alls! ;-)

/Klaus

Ulrika Good sa...

Klaus: Det handlade inte om skrupler, som sagt.
Och om jag har förstått dig rätt så fick du problem med skrivarglädjen när du bytte till en reklamfinansierad plattform, eller hur?

deeped sa...

Inte alls till doms. Jag tyckte du skrev rätt och riktigt jag

jmfhansson sa...

Jag tyckte du var glasklar.. :-D

nipe sa...

Nej, det intrycket fick inte jag heller.
Än en gång håller jag med dig (med risk för att uppfattas som en Ulrikawannabe), en sponsrad blogg behöver inte vara fel, det beror ju på vad man vill läsa för nåt. Klaus läser man ju, fast att det är banners till förbannelse. Men just den här bloggen, skulle tappa lite av sin tjusning, tycker jag, om den var sponsrad.
Bloggiversum var ju ett skoj namn, lagom kaxigt.

Klaus-Peter Beiersdorf sa...

Ulrika: Precis. Det har ju nu gått så långt i förfallet att jag till och med erbjuder mig att bära andras ok också. ;-)

Skämt åsido. Det är bra att du inte går över till ”the dark side”. För det är som du säger, man låser sig och glädjen försvinner till en del. Så är det. Tyvärr!

trotsigfrizon sa...

Det jag gillade med inlägget var just att jag tolkade det som att du tycker att det är okej med företag som hör av sig till bloggare och öppet erbjuder förmåner, bloggare som öppet redovisar vad de tar emot samtidigt som de berättar om vad de tycker, och att du ändå väljer att säga nej - av dina egna skäl.

Det är en röst som behövs, tycker jag, därför att den sällan hörs.

När människor känner att de faktiskt kan säga nej om de vill, till erbjudanden som verkar bra, men som ändå inte är rätt, så finns det fortfarande kvar en friskhet i hur reklam och påverkan hanteras i samhället.

Okej, det här låter flummigt ... men det är så att jag själv jobbar med reklam, och diskuterar det med en uppväxande son; jag tror att uppväxande generation kommer att ta del av mängder av underhållande och lockande reklam, och vad som krävs av dem är att kunna säga ja och nej till vad man tar emot på SINA VILLKOR i rätt tid, dvs precis där man väljer om man ska ta emot. Annars blir man ofrivilligt och omedvetet styrd.

Jag tror inte på att hejda utvecklingen, jag tror att vi behöver reflektera kring det här och anpassa oss - och förbereda oss och våra barn så vi är medvetna, för den här sorteringen kommer nog att vara mer och mer krävande. Vi lär oss hela tiden.

Ditt inlägg (tillsammans med reflektioner kring ditt inlägg hos bl a deeped och kontaktmannen) fick mig att se att sorteringen kan fungera. Nu säger jag inte att sorteringen alltid fungerar, eller att reklamare inte behöver ta ett ansvar - alla behöver ta ansvar - men alla behöver också fundera över vad som gör oss mer medvetna. Nyanserat. Därför tack, och därför heja öppenhet, heja sociala medier och goda samtal! =)