lördag 7 februari 2009

Nej, mina ord är inte till salu.

Hela mitt vuxna liv har jag försörjt mig genom att skriva för uppdragsgivare.
Och på senare dagar har jag skaffat mig en livsförändrande fritidssysselsättning.
Att skriva för mig själv, utan uppdragsgivare.
Det vill säga, blogga på den här bloggen.
Att den är livsförändrande säger jag för att den ständigt är i mina tankar och något jag ägnar mig åt minst ett par timmar om dagen.
Med glädje och inspiration.
Och eftersom den skänker mig så mycket i gengäld är den glädjen och den inspirationen något som jag värnar oerhört om, för jag vet hur sköra de är och hur lätt de kan försvinna.
Många bloggare hoppas på att de på Blondinbellamanér ska bli överösta med prylar och gratiswhatever som en trevlig spin-off på bloggeriet, och den tanken har förstås slagit mig också.
Men när det nu hände, kände jag just den där skörheten i skrivarglädjen; så fort jag upplevde ett mikroskopiskt kravställande eller en förväntan på resultat tappade jag lusten att få ur mig ett enda ord.
Vad det handlade om var att jag i torsdags blev bjuden på lunch av LG från Telia, där han gav mig ett litet paket av trevliga förslag:
Den här bloggen skulle feedas till Telias Melodifestivalbloggportal, jag skulle få gå på själva festivalen på Scandinavium ikväll, jag skulle få intervjua artister och gå på trevligt förevent. Som grädde på detta najsiga mos fick jag en helt underbar, ny mobil, så att jag skulle kunna testköra Telias nya musiktjänst.
Det lät ju fantastiskt kul, så jag tackade glatt ja, Melodifestivalen är ju så roligt att skriva om!
Men när jag kom hem igår kände jag att det skulle innebära att bloggande skulle förenas med prestationskrav, vilket alltså gör att jag låser mig och inte tycker det är kul längre.
Jag vill ju liksom inte komma hem till ett jobb till, det är inte därför jag har den här hobbyn.
Därför messade jag LG i morse och sa att jag tackar nej till rubbet.
Även den fina mobilen kommer att lämnas tillbaka på måndag. (Med sorg i hjärtat, det ska erkännas.)
Med andra ord, alla företag, det är ingen idé att skicka eller propåa något jag ska pröva, recensera eller promota, jag kommer ändå bara att skriva om sådant som sprungit ur mig själv.
Och ikväll kanske jag skriver en snutt om Melodifestivalen.
Om jag känner för det.

UPDATE Läs Deepeds replik här.
UPDATE 2 och Kontaktmannens här.
UPDATE 3 Lotten jämför mig med Gunder Hägg här.

, , , , ,

22 kommentarer:

Nipe sa...

Tack Ulrika! Helt rätt beslut om du frågar mig! Du hade tappat (åtminstone) en av dina trogna läsare om du gett dig in på den banan. Jag läser din blogg för att den är opretentiös, vanlig, trevlig, spontan och för att den är en inblick i reklamvärlden utifrån ett personligt perspektiv. Bloggar som skrivs för att det ger klirr i kassan eller för att locka läsare - de känns inte äkta.
Ha en fortsatt trevlig helg!

deeped sa...

Det är lite dubbelt det där. Jag förstår dock din grundkänsla - eftersom vi båda lever på att skriva och kreera till kunder på arbetstid så blir det svårare att få prestationskrav på sig när man då ska blogga för sig själv. Dock - om Teliagrejen inte hade några motprestationskrav - så är det ju så att du kan hålla tyst och låta bli att blogga om du vill. Det farliga är ju när man börjar att lova något typ Blondinbella.
För övrigt tycker jag att den här postningen borde göra Telia stolta - att de väljer att fråga bloggare som har personlig integritet nog att tacka nej: du borde få behålla mobilen.
Och du är fan alltid äkta vännen.

opassande.se sa...

Känns som om det här inlägget blir som ett riktigt bra exempel på varför jag följer din blogg varje dag, även om jag kommenterar sällan. Du är verkligen helt äkta på alla sätt och vis, precis som deep skriver.

Jag hade inte slutat läsa dig om du hade hoppat på erbjudandet -- faktum är att vi läsare kan tendera att vara minst lika krävande och förvänta oss prestationer på det ena eller andra viset. Styrkan i det du skriver är att hålla reda på gränsen och inte gå över den. Där gick din gräns, och jag undrar om inte jag hade gjort samma sak..?

Tack i alla fall, för världens trevligaste blogg, som säkert hade varit lika trevlig även om du hade accepterat erbjudandet.

Nemo sa...

Klokt. Att följa magkänsla och hjärta är inte alltid så lätt.

Jag hade nog nappat- tekniktokig när det gäller mobila grejer - men förhoppningsvis sett det som "OK - för den här gången,då".

Ett resonemang som inte är lämpligt för mig med tanke på svag karaktär...

Klokt, igen, av dig. Hålla isär jobb och blogg. Mycket klokt.

Dammråttan sa...

TACK! Jag tycker du tog ett jättebra beslut. Fast jag hade gärna unnat dig mobilen och den trevliga festen. Kan du inte bara ha deras logga i hörnet eller nåt ;)

Du är en klok kvinna du!

Abbes pappa sa...

Jag fattar precis hur du tänker. Jag minns hur avundsjuk jag var på dig förra året när du fick inbjudan till melodifestivalgrejset, och hur vi skojade om vad jag skulle tänkas få för erbjudanden. Sondmat, blöjor eller vad det nu var vi skrattade åt.

Nu har det ju kommit lite små trevanden även till mig. Jag tackar som du nej om det känns påtvingat, men ja om det är "no strings attached". Är det gjort på ett trevligt sätt och dessutom något jag gillar kanske jag skriver. Annars skiter jag i det. Det måste kännas naturligt.

Jag tror Heja Abbe skulle paja fullkomligt om den upplevs som köpt. Det är bl a därför jag tackat konsekvent nej till annonsnätverk.

Jag gillar din blogg precis som den är, antingen du skriver om melodifestivalen med en fådd mobil i handväskan eller inte.

Men det vet du ju redan.

Ulrika Good sa...

Nipe, Deep, Opassande, Nemo, Dammråttan och Abbes pappa: Hur cheezy det än låter så blir jag gladare för era kommentarer än för mobilen.
Nu är jag ännu mer säker på att jag gjorde rätt.
Och Deep: Telia har inte andats ett ord om motprestationer, dom lägger jag på mig själv, helt oombedd.

Anonym sa...

Jag är övertygad om att ditt hjärta pekade på den bästa strategin för din blogg. Din penna flödar fritt och skarpt mellan ämnen, reflektioner och erfarenheter. Låt vara så!

Både du och Abbepappan tillhör en bransch där man vet vad rätt budskap och rätt kommunikation kan medföra. Och bara hur ni använder era bloggar visar på hur ni vet det. Ni blir lästa, spridda, omskrivna - givetvis för att ni skrivet galet bra - men också för att ni vet hur ni ska använda den här kanalen (vilket jag i mitt yrkesliv tycker är otroligt intressant och kanske blir ni rentav snart referenscase när det kommer till hanteringen av sociala medier...).

Tillbaka till kärnfrågan. Jag tror att det som i detta sammanhang sammanfattar den här diskussionen(och det känns ju lite otippat att jag nu plötsligt vill citera en man som jag annars har extremt lite gemensamt med) får bli ett citat av GP:

"Den som är satt i skuld är icke fri."

Ha en härlig lördagskväll - med eller utan inlägg om melodifestivalen!

Ulrika Good sa...

Masarinmamman: Tack, jag blir väldigt glad över dina ord. Och för en gångs skull får jag hålla med Göran P (precis som du). Han har en viktig poäng där.

Unknown sa...

Hm, nästan läskigt. Jag fick just livet textat av din blogg. Precis innan jag läste detta satt jag och grunnade på när från början personliga bloggar går över gränsen och blir något annat genom sponsring och reklam. Med detta utbud av bloggar har jag så svårt att förstå hur man kan välja de utan integritet ... Heja Ulrika!

Sedan är det ju en annan sak när man använder sig av reklamsponsrade bloggar som man ändå får något matnyttigt utav. Men det är en skillnad, antagligen både i känslan att blogga och i hur besökarna läser den.

Själv började jag med mitt utrymme på nätet bara för att slippa det netto-betonade. Att hela tiden vara så effektiv och planerad i min kommunikation med andra. Den har ingen linje eller tema men är ett hälsopiller för mig själv, och jag struntar helt i vad andra tycker om den.

Anonym sa...

Det är alltid intressant med frågan sälja ut eller inte. Jag känner väldigt många av Sveriges mest kända artister, som alltid sagt att man ska "köra sitt race" till slutet. Men sen, och jag menar uteslutande, så står det alltid en tjock gubbe med fem miljoner i näven och saken är biff.

Men i dagsläget så är detta beslut att beundra. Det är bara det att det kommer en dag då . . bla bla...osv osv...

Eller naee, kanske inte. Vafan...det är ju egentligen bara en bra blogg vi talar om. Jag vet inte. Jag är en idiot. En fullkomlig idiot. Men jag ville bara skriva detta. Det är viktigt.

deeped sa...

Kunde de inte gett dig en iPhone åtminstone...? :)

Anonym sa...

Oj. Starkt och klokt. Jag beundrar att du står upp för hur du känner, och för vad du skriver i din blogg. Som tidigare kommenterare - heter det så? - så uppskattar jag din blogg för vad den är, personlig, ärlig och välskriven. Och jag kan inte vara mer gladare än så här när du bevisar att du fortsätter så. *Knäböjer och höjer din blog till skyarna - lätt påverkad av några glas rött*

deeped sa...

Nu fattar jag varför du fick en SE-lur: http://www.sonyericsson.com/melodifestivalen/

Anonym sa...

Och här kommer ett inlägg från LG från Telia som är den som ligger bakom insikten ;-) Efter att ha läst alla glasklara och insiktsfulla kommentarer blir jag bara mer stärkt i att s.k. sociala medier är en fantastisk kanal att arbeta med. Men att det också sker på något andra villkor än tidigare; inga reglerade krav på motprestationer och den som skriver styr. Och det gillar vi på Telia även om ibland lite scary. LG Wallmark, TeliaSonera

Anonym sa...

Ossj. Nu händer det grejer. Tack för det, Televerket!

Anonym sa...

Heder, ulrika, men också LG som törs kommentera och ge sig till känna. Jag är glad för min egen skull eftersom jag gillar den har bloggen och inte vill att du lessnar, och glad för din skull för att du mår bra :)

Pseudonaja sa...

Integritet är ordet som kommer till mig när jag läser detta. Det hade ju varit så lätt att tacka ja. Jag vet inte om jag själv hade klarat av att stå emot, men å andra sidan så hade de då fått en skribent som hade gjort lika mycket ”gott” för Melodifestivalen som Nero gjorde för Rom…

Du är en toppenbloggare, Ulrika och din stjärna lyser ännu starkare efter att ha nobbat detta.

Anjo sa...

Word up, Ulrika.

Samtidigt är jag avis - jag blir aldrig erbjuden något.

Jo, Svenska Akademien sa att jag skulle få en slant om jag lade ner... men annars så.

Anonym sa...

Kanske dags för någon att ha en annan åsikt. Jag ser inget fel i att en bloggare testar produkter och tjänster, men det finns två viktiga betingelser:

1) Det sker öppet, dvs att läsaren informeras om på vilka premisser bloggaren skriver om en vara eller tjänst

2) Det företag som står bakom produkter/tjänsten inte erbjuder andra förmåner eller ersättningar.

Således, i min värld är det hekt OK att testa/bedöma produkter/tjänster (det kan ju dessutom vara en kass produkt/tjänst), men sponsrade/betalda promotionskriverier är det inte

Anonym sa...

Nej men det här är väl fel, allt skapande går väl ut på bröd på bordet och pengar i fickan?!

Jag tror alla som sysslar med skapande för att de har något "de vill få ur sig" känner igen sig i det här.

Att tillverka på beställning tillfredsställer iaf. inte för mig, det där behovet att "externalisera" det där man bygger i sinnet.

Anonym sa...

jag sitter här och funderar på vad min man menade med att han nog måste vara kvar hos farmor över natten... Behövde distrahera mig och si! Gooda sajter och faktiskt rimligt gooda pipel finns att läsa om/av, som uppiggning...

Jag blir till och med glad av berättelsen om servitrisen, vet inte varför... För att folk är folk..? För att du bet tillbaks? För att...

Nu kan jag nog lägga mig, tack för god läsning :-)

Mach es gut out there!